1) Vad är rapportens tre huvudsyften (rapporten = Håller språket ihop Norden?)?

2) Vad menas med Bernsteins teori om ”deficit” och ”difference” i fråga om språklig kompetens hos skolelever?

3) Klargör det finska språkets ställning inom det nordiska rummet.

4) På vilka sätt skiljer sig språkvården i Sverige och i Norge?

5) Heter det ”tuffare än jag” eller ”tuffare än mig”? Argumentera ditt val.

6) Vilka institutioner tar hand om och är ansvariga för språklig regelgivning i Sverige?

7) Vilka språkpolitiska konsekvenser skulle man kunna dra av denna rapport?

1) Op welke 2 manieren worden dialectale kenmerken verspreid? Geef telkens een voorbeeld uit het Zweeds.

2) Wat is dialectutjämning?

3) Geef drie kenmerken per dialectgroep: sydsvenska mål, götamål, gotländska mål.

4) Hoe zou jij "social klass" definiëren? Welke factoren zijn volgens jou het belangrijkst voor het ontstaan van talige variatie? Argumenteer.

5) Wat wordt bedoeld met "punktstil" en "inventeringsstil"? Hoe zijn deze begrippen in verband te brengen met taalanalyse en met de analyse van jongerentaal?

6) Vanuit welke 2 invalshoeken kan je kön och språk bestuderen? Geef 2 voorbeelden.

7) Essävraag: bespreek aan de hand van Kerstin Nordenstams artikel "Genusforsking och språk" de volgende stellingen: - vrouwen zijn onzekerder in hun taalgebruik - vrouwen zijn zich bewuster van het (sociale) prestige dat taal kan meedragen - mannen hebben een verborgen prestigebewustzijn - vrouwen zijn ambitieus in hun taalgebruik

8) Wat wordt bedoeld met "begränsad" en "utvecklad" kod? Hoe zou je ze linken aan de bristhypote en aan de skillnadshypotese? Breng dit in verband met het taalgedrag van schooljongeren. Wie introduceerde dit termenpaar en wie heeft het toegelicht en veranderd in z'n/haar onderzoek in Zweden?

9) Waarin verschillen de östsvenska dialekter met de overige Zweedse dialectgroepen, en welke term kan je hiervoor gebruiken?

1) leg konvergent en divergent ackommodation uit

2) leg het verschil uit tussen upplevd norm en faktisk norm, en leg uit hoe deze kunnen gebruikt worden in de analyse van taalgebruik

3) geef de verschillende soorten finlandismer (met stamboom) en geef van elk een voorbeeld

4) Wat is Sverigefinland, welke soorten kommuner bestaan er, en leg de verschillende mogelijkheden voor Zweeds als moedertaal uit

5) geef de 8 kenmerken van slang

6) Welke talen hebben de status van officielt minoritetsspråk in Zweden. Leg van elk de context van de toekenning van die status uit, en bespreek

7) Essäfråga: bespreek het nut van slang voor språkförändring

8) In welke zin verschillen pidgin en kreolspråk

9) leg uit: kulturell kapital (wat bedoelt Bourdieu hiermee?) en hoe staat dat in relatie met språklig variation in de schoolsituatie

10) Waarom worden chat- en smstaal beschouwd als een mengeling van geschreven en gesproken taal

1) Swedia-projektet: bespreek + geef eigen mening

2) Waarin onderscheidt östsvenska zich van de andere Zweedse dialecten? Welke term kan hieraan gelinkt worden?

3) Utvecklad/begränsad kod: leg uit

4) 2 manieren om sexolekter te bestuderen, welke?

5) Essäfråga: een tekst gaande over förortsvenska

1) Är e-språk ett hot mot skriftspråket enligt dig?

1) a. Inom sociolingvistik forskning kan man anlägga två olika perspektiv. variationsparadigmet och det interaktionella paradigmet. Klargör det. b. Vi har också diskuterat mikro- och makroplanet inom språklig variation. Överensstämmer dessa två begreppspar i a. och b. helt?

2) Vad menas med "observatörens paradox"?

3) Vad menas med språkets shibbolet-funktion? Hur sätter du det i samband med språk och identitet?

4) Vad menas med ackommoderingsteorin? Kan du tillämpa denna teori på finlandssvenskars och sverigesvenskars språkliga beteende, när de kommunicerar med varandra?

5) Ungdomsspråket kan betraktas från två olika synvinklar. Vissa drag hänger ihop med kronolektisk variation, andra snarare med gruppsspråk. Förklara närmare.

6) Vilka olika dialektgrupper urskiljer man för det svenska språket? Nämna dem och illustrera varje grupp med minst 1 språkligt drag.

7) Vad menar Mikael Reuter med det "öppna" och det "slutna" rummet, när han diskuterar finlandssvenskans språkliga normering?

8) I vilket samband dök debatten omkring pronomenet "hän/hen" upp sista året? Varför är debatten så seg i Sverige? Vilka argument framförs för och emot? Vad anser du själv?

9) På vilket sätt kan e-språk sägas vara en hybrid varietet i förhållande till tal- och skriftspråk? Anser du att chatt- och sms-språk utgör ett hot mot den språkliga normen för ett "samhällsbärande språk" som svenska?

10) Skriv en essä med utgångspunkt i bifogade text. Dra in alla aspekter som vi har behandlat i kursen. Texten finns här: http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/brytningstid-for-svenska-spraket_7682568.svd